Måndag idag igen hörrni, hur känns det? Fem dagar av slit, tidiga morgnar och stress framför oss innan vi får vila igen. Jag får ångest bara av tanken...
I alla fall så har jag bestämt mig nu, jag ska bli ambulanssjukvårdare! Har ju alltid velat det, men då kom en snubbe och krossade mina drömmer tack vare hans kommentar: "Det finns för många av dom, du får aldrig något jobb".
Nähe? Ja, jag antar att vuxna vet bäst. Men nu är det bestämt igen, tack vare Erica och hennes stöttande ord.



Isabelle Andersson, vilken tjej! Hur kan man berätta för någon att den personen är en av de viktigaste man har i sitt liv, utan att det låter smörigt? Jag vet inte, men vad jag vet är att jag känner precis så. Det går inte att begära något mer av en vän än vad du ger mig och det är jag evigt tacksam över.